Fongtil Husu Dezena Roadmap Tenke Realistiku

Dili, 05 Novembru 2025 (Média Democracia) – Iha entrevista ho Diretor Forum Organizasaun Naun Governamental Timor-Leste Valentim hateten, husu ba governu dezeña roadmap tenke liga ho rekursu sira ne’ebé iha ona hodi bele halo servisu ho kbiit instituisaun sira presiza apoiu atu bele ajuda planu sira lao ho di’ak durante tinan lima nian.

Diretor Fongtil informa, haree ba asuntu ekonomia ne’ebé sei reje iha merkadu regional ASEAN nian tanba Timor-Leste agora daudaun sai ona hanesan membru ba ASEAN, nune’e tenke iha duni nesesidade atu dezena ba iha planu asaun sira ka dalan sira atu kompete ka aliña didi’ak ho rekezitu sira ne’ebé instala ona iha ASEAN Economic Community.

“Entaun ohin hanesan sosiedade sivil partisipa iha workshop AEC ida ne’e atu rona esperensia sira husi membru ASEAN tuan sira mai husi nasaun hirak hanesan Vietnam, Laos, Filipina Kambodia, ne’ebé intensaun mai atu ajuda ita dezena ita-nia roadmap hodi realistiku ba tinan lima mai oin ne’e ita atu halo saida, maibé ami nian hanoin katak ita tenke dezena planu ka roadmap ruma ne’ebé refleta ba ita-nia situasaun, signifika ita tenke liga ho rekursu sira ne’ebé ita bele halo ho kbiit no instituisaun sira presiza apoiu atu bele ajuda ita-nia planu sira lao ho di’ak, se lae maka planu sira ita bele halo perfeitu maibé ita la iha kbiit naton atu bele zere planu sira ne’e ho di’ak iha prosesu implementasaun nian.” Dehan Diretor Fongtil Valentim

Diretor ne’e informa, espera katak roadmap ida ne’e bele reflete ho sistuasaun real nomos reflete ba rekurusu sira atu nune’e durante tinan lima ne’e bele halo duni mudansa ba prosesu sira hanesan membru ba iha AEC nian atu forte di’ak liután.

“Exatamente todan, tanba ita tama iha merkadu livre no balun mós dehan Timor ita tama ba depois mak ita lao neneik hodi regula merkadu, tanba ne’e ha’u hanoin katak ita foin tama agora semana ida ona maibé nafatin husu atu haforsa ita-nia regulamentu ba iha merkadu livre nian haree liubá regulamentu interna nian ba iha merkadu livre, tanba ita la iha kbiit naton atu jere sasan sira ne’e ho di’ak, entaun hanesan sosiedade sivil husu iha entrada ne’e governu atu haree didi’ak.” Informa Diretor Fongtil

Nia reafirma, haree ba nasaun Vietnam ne’e sira fó espasu iha area komersiu nian atu bele iha kbiit naton hodi halo kompetisaun ho nasaun membru ASEAN sira seluk, tanba ne’e haree iha nasaun Timor, Governu presiza sukat halo didi’ak bainhira nakloke ba merkadu livre, maibé nakloke tenke ho regulamentu hanesan Vietnam nian.

“Tanba saida ha’u foti ezemplu ba governu Vietnam nian atu nune’e iha kondisaun naton atu proteze kondisaun lokal sira no bele ajuda mós setor privadu sira iha espasu hodi nune’e sira bele kontribui ba dezenvolvimentu ekonomia rai laran.” Reafirma Diretor Fongtil

Nia konklui, husu nafatin ba joven sira atu mantein nafatin paz iha rai laran nomos husu ba Governu atu elabora nafatin historia Timor-Leste nian hodi fahe iha nivel eskola sira iha suku nomos aldeia, liuliu ba joven sira hodi nafatin komunga esperitu ida ne’e iha sira nia lalaok moris nian hanesan sidadaun Timoroan.

Reportajen : Domingas

Foto : Domingas

Tinggalkan Balasan

Alamat email Anda tidak akan dipublikasikan. Ruas yang wajib ditandai *