Dili, 26 Novembru 2025 (Média Democracia) – Governu Timor-Leste liuhusi Ministériu Transporte no Komunikasaun (MTK) halo lansamentu ba prosesu trayout no koneksaun internet kabu sub-marinu ba vokus husi Timor-Leste ba Austrália.
Tuir Vise-Primeiru Ministériu no Ministru Koordenadór Asuntu Ekonomiku Interinu, Atual Ministru Transporte Komunikasaun, Miguel Marques Gonçalves Manetelu, informa ohin loron laos halo lansamentu foun, maibé selebra okaziaun inaugurasaun ba era foun.
“Ohin ita lansa trael ne’e ba liña Governu nian, ita seidauk fó ba operador sira, maibé ita hein seman ida ka rua ita sei haree nia velosidade, depois semana oin tuir mai hafoin ita fó ba operador sira atu halo mós trael, nune’e ita sei halo preparasaun lubuk ida atu halo konsultasaun presu ba publiku, laos de’it merkadu iha Timor, maibé ba mós merkadu rai liur.” Dehan Ministru Transporte Komunikasaun Miguel Marques Gonçalves iha Bebonuk
Ministru Transporte Komunikasaun ne’e hatutan tan, iha fulan marsu 2026, sei halo lansamentu ba merkadu komersial.
“Ita fiar katak iha fulan marsu 2026, ita sei halo lansamentu ida ba merkadu komersial, depois lansa ba merkadu komersial investimentu ida ne’e sei liuhusi empreza Estatal ida, ita hanaran Cabo de Timor-Leste (CTL.EP) atu bele jere.” Hatutan Ministru Transporte Komunikasaun Miguel
Tuir nian estrutura CTL.ep sei iha de’it Diretor Exekutivu nia konsellu jeral ne’e husi membru Governu na’in tolu, politika ba investimentu internet kabu sub marinu, politika ne’ebé liveraliza setor komunikasaun katak politika ne’e sei iha kompetisaun merkadu, se sira kompete mak balun mate ne’e kestaun natureza kompetisaun, maibé ita hanoin katak ida ne’e labele akontese. Ligadu ho kapasidade internet, membru governu ne’e informa Austrália rezerva ba Timor-Leste 13.5 tera bit.
“Kona-ba nia kualidade no kapasidade internet Austrália rezerva ba ita 13.5 tera bit, maibé ida ne’e depende ba ita-nia nesesidade merkadu, bainhira operador sira hakarak sosa MB hira no GB hira, se sira hakarak nesesidade boot ita mós tenke sosa, nune’e Austrália rezerva ba ita 13.5 tera bit, maibé se nesesidade merkadu oituan ita mós sosa oituan.” Esplika MTK Miguel Marques Gonçalves
Ministru ne’e informa, tanba publiku atu uza internet referidu, sei liuhusi operador ASP ne’ebé sei fornese internet hanesan Telekomsel, Telemor no Timor Telekom. Ba publiku sei fornese husi operador ASP ne’ebé sei fornese, tanba ne’e se hola oituan konserteza ba publiku mós oituan, entaun buat ne’e sei lentu nafatin, ita espera operador sira bele hola bandal larga husi CTL.ep ne’e ho boot, atu bele fornese ba publiku.
Reportajen : Tomas
Foto : Tomas
