SRAFP KOLOKA EXTENSIONISTA 20 BA SUKU 18 SERVISU HAMUTUK HO KOMUNIDADE IHA BAZE

Oe-Cusse, 28 Janeiru 2025 (Média Democracia) – Sekretaria Rejional Agrikultura Floresta e Peskas (SRAFP), durante koloka extensionista na’in 20 ba servisu hamutuk ho komunidade sira iha suku 18 iha rejiaun espesial Oe-cusse hodi haree kona-ba problema ne’ebé komunidade sira infrenta iha baze.

Tuir Sekretaria Rejional Agrikultura Floresta e Peskas (SRAFP), Filomena Sila hateten, extensionista ne’ebé destakadu iha suku sai hanesan matan no ibun komunidade nian bainhira komunidade sira hasoru problema kona-ba pestisida estraga komunidade nia ai-han iha toos sira tenke hato’o mai parte relevante nune’e bele rejolve lalais problema ne’ebé komunidade sira infrenta iha baze.

“Durante ne’e pedidu barak mak ami simu kona-ba atu rejolve no atende problema ne’ebé komunidade sira infrenta hanesan pesti estraga ai-han batar no hare. Ami sempre ajuda maibé bazeia ba pedidu ne’ebé hato’o mai ami tanba durante ne’e ami sempre ajuda maibé bazeia ba pedidu.” Dehan Sekretaria Rejional Agrikultura Floresta e Peskas (SRAFP) Filomena Sila

Nia hatutan iha tinan 2024 nia laran preve ona osan hamutuk rihun ruanulu-resin-hitu 27.000 atu sosa adubu organiku ida ho naran amo hodi fasilita ba komunidade sira bainhira halo to’os ho natar la hetan problema hanesan pesti estraga hare no batar.

“Iha 2024 ami mós simu pedidu barak husi komunidade sira ha’u rasik halo despaixu hodi atende komunidade sira-nia presiza bainhira infrenta problema iha baze. Ami nia tekniku rasik mak sei tun direita lori aimoruk sira ne’e hodi fó orientasaun ba komunidade, oinsá atu uza aimoruk refere atu hamate pesti ne’ebé estraga komunidade sira nia ai-han.” Dehan nia

Nia afirma Durante ne’e sempre ajuda komunidade sira maibé bazeia ba pedidu ne’ebé tama mai kona-ba pesti ne’ebé estraga hare no batar, nune’e bele apoiu direta ba komunidade sira karik komunidade la servisu hamutuk ho extensionista ne’ebé destaka iha suku, entaun ne’e problema ida atu rezolve lalais iha baze.

“Bainhira komunidade sira hetan problema tenke hato’o pedidu, nune’e bele rejolve lalais problema ne’ebé komunidade sira infrenta relasiona ho pesti estraga plantasaun ka ai-han iha to’os laran. Aimoruk ne’ebé hola uza osan estadu nian, ne’ebé atu fahe ba komunidade, maibé tenke tuir pedidu, nune’e ami bele hetan fila-fali relatoriu depois sei entrega ba estadu.” Nia haktuir

Nia afirma extensionista hamutuk 20 ne’ebé daudaun destakadu hela iha suku 18 hodi servisu hamutuk ho komunidade sira iha baze hodi hare kona-ba problema ne’ebé komunidade sira infrenta ligadu ho problema mudansa klimatika hodi estraga to’os na’in sira-nia ai-han iha to’os laran.

Esplika tan katak kona-ba pupuk amo ne’ebé daudau ne’e  tau ona osan hamutuk rihun ruanulu-resin-hitu 27.000. Loron dahuluk halo lansamentu uza adubu organiku amo ne’e iha natar Holosa Suku Lalisuk nian, ida ne’e funsaun bele hamate pesti oioin. Foin daudauk ne’e komunidade sira koleta hare hetan rejultadu di’ak tanba aimoruk ne’e funsaun laos atu hamate de’it pesti maibé hasa’e mós kualidade hare nian.

Reportajen : Nelfiano

Foto : Nelfiano

Tinggalkan Balasan

Alamat email Anda tidak akan dipublikasikan. Ruas yang wajib ditandai *