Díli, 11 Setembru 2026 (Media Democracia) – Reprezentante Santa Sé iha Timor-Leste, Monseñor Marcel Smejkal, konsidera kontribuisaun preladu na’in-haat importante ba Igreja no povu Timor-Leste, liuliu durante períodu sira ne’ebé nasaun hasoru situasaun difísil.
Monseñor Marcel Smejkal hatete, moris no testemuñu preladu na’in-haat nian bele komprende liuhusi figura “Bom Pastor”, ne’ebé prontu atu fó nia moris ba nia sarani sira, proteje ema sira ne’ebé fraku no hatudu kompaixaun ba ema sira ne’ebé sofre no lakon.
“Pastor na’in-haat ne’e hatudu iha sira-nia moris beleza husi Bom Pastor. Sira fó sira-nia moris, proteje sira ne’ebé fraku no la halai bainhira hasoru perigu,” dehan Monseñor Marcel Smejkal.
Transladasaun restu mortais preladu Timorense na’in-haat ba Katedrál Díli konsidera nu’udar marka ida ba justisa istórika no sinal forte ba unidade nasional. Situasaun ne’e mós reflete entendimentu no kooperasaun fraternál entre Igreja Katólika no Governu Timor-Leste.
Misa solene ne’e mós konsidera nu’udar momentu importante tanba hala’o iha períodu komemorasaun aniversáriu daruak vizita apostólika Papa Francisco ba Timor-Leste, ne’ebé hala’o iha Setembru 2024.
“Iha vizita ne’e, Papa Francisco subliña ligasaun entre fiar Katólika no identidade nasional Timor-Leste, no enkoraja povu atu proteje labarik no katuas-ferik sira nu’udar tesouru importante ba sosiedade,” nia dehan.
Iha nia intervenssaun, Monseñor Marcel hatete katak mensajen Papa Francisco nian mós liga ho servisu pastoral preladu sira nian, liuliu iha esforsu atu proteje dignidade umana, enfrenta kiak no opresaun, no promove dame no rekonsiliasaun.
Monseñor Marcel Smejkal mós rekoñese legadu preladu na’in-haat nian ne’ebé, durante sira-nia moris, hala’o vida relijioza no fó kontribuisaun boot ba sarani no povu Timor-Leste.
Monsenhor Jaime Garcia Guimarães hetan rekonhesimentu nu’udar fundadór no edukadór ne’ebé, iha tinan 1936, kuda fini ba futuru liuhusi Semináriu Soibada. Nia komprende katak liberdade nasaun ida hahú husi formasaun no edukasaun konsiénsia.
“Maski hasoru persegisaun no tratamentu aat durante Segunda Guerra Mundial, nia kontinua firme iha nia misaun nu’udar pastor. Iha tinan 1945, nia sai Bispu dahuluk iha Timor no kontribui ba kresimentu Igreja Timorense,” nia konta.
Enkuantu Monsenhor José Ricardo Pires, iha períodu invazaun Indonézia iha tinan 1975, konsidera nu’udar figura ne’ebé la abandona povu iha situasaun nakukun. Nia defende sira ne’ebé buka verdade, ajuda ema sira ne’ebé sofre no, liuhusi esforsu diplomátiku, hato’o denúnsia kona-ba abuzu no violénsia sistemátika.
Monsenhor Martinho da Costa Lopes mós hetan lembransa nu’udar “lian ba sira ne’ebé la iha lian”. Nu’udar Administradór Apostólika, nia lori situasaun no gritu povu Timor-Leste ba komunidade internasionál.
“Maski hetan obrigasaun atu ba ezíliu iha tinan 1983, nia kontinua defende dignidade no direitu umanu iha nível internasionál, no sai símbolu Igreja ne’ebé defende justisa no la hakmatek iha oin violasaun,” hatete Monseñor Marcel.
Enkuantu Monsenhor Alberto Ricardo da Silva, nia hetan lembransa liuliu tanba nia kompromisu ho dame, perdãu no rekonsiliasaun. Nia kontribui ba prosesu rekonsiliasaun nasional no enkoraja juventude atu hili perdãu duké vingansa.
Nia subliña katak rekontrusaun nasaun tenke la’o hamutuk ho esforsu atu kura ferida iha fuan ema nian, hodi harii sosiedade ida ne’ebé iha dame no unidade.
Molok remata nia diskursu, Monseñor Marcel apela ba autoridade sivíl sira atu halo sira-nia dedikasaun ba bem komún nu’udar ezemplu ba sosiedade. Nia mós enkoraja bispu no padre sira atu halo karidade pastorál preladu na’in-haat nian nu’udar matadalan iha sira-nia servisu.
Enkuantu ba povu no juventude Timor-Leste, nia apela atu nafatin iha fiar ne’ebé metin, buka dame, proteje ema sira ne’ebé fraku no lao tuir naroman Evanjellu.
“Que Bom Pastor abençoa Timor-Leste no fó ba imi dame, unidade no esperansa ba jerasaun sira ne’ebé sei mai.”nuia hakotu
Reportajen : Ekipa MD
